Vanliga frågor

Värmeslag

Hundar kan inte reglera sin värme som vi. Människor svettas ut överskottet men det kan inte hunden. De har endast några få svettkörtlar i sina trampdynor. Hundens möjlighet att reglera kroppstemperaturen är genom att hässja. Deras metod är dock inte alls lika effektiv som vår på att sänka kroppstemperaturen. Av den anledningen är hundar mycket känsliga för värme och överhettning.

Värmeslag är ett livshotande tillstånd. Det kan uppstå när kroppens egen förmåga att styra sin temperatur inte fungerar. Lättare former kan du själv behandla ditt djur genom att servera rikligt med vatten, hålla djuret i skugga och spola av den med kallt vatten när det är som varmast. Allvarligare fall kräver snabb professionell vård, inklusive påfyllning av vätska, näring och salter.

Ofta drabbar värmeslag hundar som får sitta i bilen som står i solen. Temperaturen i bilen kan stiga mycket fort när solen är framme och redan efter en kort stund kan temperaturen vara farligt hög för hunden. Att låta sin hund sitta i bilen utan tillsyn när det är varmt eller soligt är riskabelt. Solen ändrar sig och stället i skuggan kan efter någon timme bada i sol. Molnen kan skingras och solen titta fram och snabbt förvandla bilen till en dödsfälla för hunden. En kort tid i bilen kan vara tillräckligt redan på våren.

Tänk på att en bil som står i skuggan på sommaren kan bli mycket varm. Det hjälper inte att dra ner en eller flera rutor. Även när bilen är full och hunden är placerad i sin bur längst bak i lastutrymmet glömmer man bort att luften i bilen inte har samma möjlighet att cirkulera. Hundar som har vistats länge ute i solen men som inte har kunnat ta sig till skuggan, kan också få värmeslag.

Vissa hundar som trubbnosiga, överviktiga, de med tjock päls, hundar med hjärt-andningsproblem, är känsligare för värme. De trubbnosiga är känsligare för att de har trängre andningsvägar och svårare att hässja effektivt än vad en hund med längre nos har. De kan också svullna i andningsvägarna när de hässjar intensivt och därigenom få ännu svårare att andas.

Symptom

Tecken på värmeslag är att hunden hässjar, dreglar, har torra och röda slemhinnor och får hög puls. I allvarliga fall får hunden andningssvårigheter, kräkningar och blodiga diarréer och kommer i chock för att sedan dö om inte akuta åtgärder snabbt sätts in. Om en hund drabbats av värmeslag bör den undersökas av veterinär även om du som djurägare själv lyckats få ner hundens temperatur.

Behandling

Det första man gör om hunden blivit för varm är att omedelbart hjälpa till att sänka kroppstemperaturen. Bjud hunden kallt vatten och håll den i stillhet. Hunden tål inte ansträngning i detta läge. Har den börjat visa tecken på värmeslag så måste man snabbt kyla hunden med svalt, men inte iskallt, vatten. Häll vatten över hunden eller bada hunden. Svep in hunden i våta badlakan eller handdukar. Kontrollera kroppstemperaturen och följ den med täta kontroller var 5:e minut tills den är nere i normal värde. Det är lätt hänt att man kyler för mycket och för länge så djuret blir undertempererat i stället. Normal kroppstemperatur för en hund ligger som regel mellan 38 och 39 grader.

På sjukhuset ges behandling med intravenös vätska som ges snabbt för att förhindra chock och för att öka blodtrycket. Man kan behöva ge plasma och blodprov tas för att kontrollera blodstatusen. Hunden behöver i många fall stanna kvar på sjukhuset för uppföljande blodprover och monitorering av temperatur, puls, blodtrycksmätning och kontroll av allmäntillstånd.

Lämna aldrig hunden ensam i bilen på sommaren, värmeslag kan uppstå mycket snabbt! Låt ditt djur hellre stanna hemma!

 

Valpsjuka (Canine distemper)

Förekomst

Valpsjuka orsakas av ett virus som finns spritt över hela världen, även i Sverige. De finns dock sedan länge effektiva vacciner mot detta virus, dvs. hundar som vaccinerats korrekt har ett mycket gott skydd (immunitet) mot infektion med valpsjukevirus. Tack vare en utbredd vaccination ses sjukdomen för närvarande sällan hos inhemska hundar.

Smitta

Valpsjukevirus kan överleva i upp till några veckor i omgivningen om det inte är för varmt, torrt och ljust, då dör viruset snabbare. Hundar kan smittas av virus i omgivningen, de behöver alltså inte träffa en sjuk hund för att själva bli sjuka. Virus sprids också av hundar som inte själva blir sjuka, dvs. ofta vet man inte om att en infekterad hund spridit smitta i ett område förrän någon eller några oskyddade hundar plötsligt insjuknar.

Hundar smittas mycket lätt genom direktkontakt med, eller genom att vistas nära, en infekterad hund. Viruset kan också smitta via tex. händer och föremål som kläder och matskålar.

När fall av valpsjuka påträffas i tex. en kennel måste noggranna isoleringsrutiner och strikt hygien iakttagas för att motverka en snabb smittspridning till ovaccinerade djur. Dessutom används desinfektionsmedel. I utomhusmiljöer och inomhusmiljöer som inte helt går att desinficera kan alltså smittan finnas kvar under några veckor, särskilt när infekterade hundar vistas där och fortsätter att sprida virus.

Förebyggande behandling

Korrekt vaccinerade hundar är väl skyddade mot smitta och en hund som överlevt infektionen tros vara skyddad (immun) i flera år, eventuellt för resten av sitt liv.

Valpar som föds av en korrekt vaccinerad tik har ett indirekt skydd under de första veckorna. Skyddet avtar successivt, hur snabbt det sker varierar.

Vaccinationsrekommendationerna ändras regelbundet. Hunden skall inte bara vaccineras mot valpsjuka som valp utan vaccineras regelbundet under hela livet. Kontakta oss för råd och information om vaccination.

Symptom

Hos många vuxna hundar leder en infektion med valpsjukevirus till milda symtom, tex. en övergående hosta och feber. Ofta ses inga symtom alls. I andra fall är sjukdomsförloppet mycket allvarligt. Risken för allvarlig sjukdom är större hos unga hundar än hos äldre i övrigt friska hundar.

Virusinfektionen leder i typiska sjukdomsfall till en allvarlig lunginflammation med hög feber, tung andning och ett kraftigt påverkat allmäntillstånd. Oftast rinner det rikligt med tjock, varliknande vätska från nos och ögon. I en del fall börjar hunden också kräkas och/eller får diarré efter en tid. Dräktiga tikar aborterar sina valpar eller föder svaga valpar som snart dör.

Infekterade hundar kan också drabbas av allvarliga hjärnskador, som gör att hunden får symtom som tex. kramper eller andra nervskador, som gör det omöjligt för hunden att leva vidare. Hunden kan utveckla sådana neurologiska besvär direkt eller först flera veckor eller månader efter att den blev infekterad.

Diagnos

När en hund dör till följd av valpsjuka är en obduktion ett bra sätt att i efterhand få en säker diagnos. Hos levande hundar är det inte alltid lika lätt att få en säker diagnos.

Från en akut sjuk hund kan man ta prov från ögon eller könsorgan med hjälp av en provtagningspinne avsedd för virusundersökning.

Hos hundar som plötsligt får neurologiska symtom, t.ex. kramper utan att visa några andra symtom typiska för valpsjuka och där man inte vet om att hunden kan ha blivit smittad, kan det vara mycket svårt att få en säker diagnos.

Vanliga frågor om valpsjuka

(från SVAs hemsida www.sva.se)

Skall jag vaccinera min hund, och i så fall varför?
Vaccinering mot valpsjuka är att betrakta som ett basvaccin för hundar i Sverige, dvs. vaccinering rekommenderas för samtliga hundar.
Hundar som är immuna tack vare korrekt vaccination blir inte sjuka och synlig sjukdom är idag ovanlig hos svenska hundar tack vare utbredd vaccinering. Virus finns dock fortfarande spritt hos hundar i hela världen och valpsjuka skulle snabbt åter bli en vanlig sjukdom även i Sverige om vi skulle upphöra att vaccinera vår hundpopulation.
Ovaccinerade hundar kan sprida virus utan att själva visa några tecken på sjukdom och hundar behöver inte träffa varandra, eller ens vara i närheten av en sjuk hund, för att smittas.

Kan människor smittas och bli sjuka av hundens valpsjukevirus?
Valpsjukevirus smittar inte människa.

Kan katter smittas och bli sjuka av hundens valpsjukevirus?
Tamkatter har inte visats bli sjuka av hundens valpsjukevirus. Däremot utgör ovaccinerade hundar en potentiell smittkälla för bland andra mink och zoodjur. Smitta från hund kan orsaka allvarlig sjukdom hos en rad andra djurslag inklusive stora kattdjur som lejon.

Rabies

Rabies är en dödlig zoonos (sjukdom som smittar mellan djur och människa) som orsakas av ett virus som angriper nervsystemet. Alla varmblodiga djur, exempelvis hund, katt och människa är mottagliga för sjukdomen. Sjukdomen har inte förekommit hos djur i Sverige sedan 1886. Rabies förekommer i Östeuropa, men ovanlig i övriga delar av Europa. Över hela Afrika, Asien, Nord- och Sydamerika är sjukdomen vanlig hos flera olika djurslag.

Smittvägar

Sjukdomen smittar främst via bett, eftersom stora mängder virus finns i saliven hos infekterade djur. Smittämnet kan utsöndras i saliven i upp till ca 2 veckor innan djuret visar sjukdomssymtom. Viruset kan inte penetrera intakt hud, men kontakt med slemhinna utgör en hög smittrisk. Tiden mellan infektion och uppvisande av symtom varierar mellan några veckor till flera månader.

Symptom

Inkubationstiden är oftast 3-8 veckor. Den påverkas av bettets placering och halten virus i i den smittade saliven i såret. Sjukdomssymtomen varierar något mellan olika djurslag. Beteenderubbningar är det tidigaste tecknet. Vilda djur förlorar sin skygghet, medan tama djur blir skygga och/eller aggressiva. Efter 1-3 dagar blir djuret överdrivet känslig för för skeenden i sin omgivning och kan överreagera för ljus, ljud, människor och föremål. I det läget kan den bita vilt omkring sig. Så småningom utvecklas förlamningar och rörelsestörningar. Förlamningar i svalgmuskler gör att hunden dreglar, eftersom den inte kan svälja. Förlamningen följs av krampanfall innan djuret dör. När väl symtom utvecklats är sjukdomen dödlig. Rabiessmittade djur dör vanligen inom en vecka efter de första sjukdomstecknen. För information om rabies hos människa hänvisar vi till Smittskyddsinstitutets webbplats www.smittskyddsinstitutet.se.

Förebyggande åtgärder

Rabies kan förebyggas genom att undvika kontakt med okända varmblodiga djur samt genom förebyggande vaccinering. För att skydda Sverige från att rabiesinfekterade djur förs in i landet gäller särskilda införselkrav såsom vaccinering eller karantänisering. Läs mer om införselkrav på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

Om man misstänker sjukdomen

Rabies är anmälningspliktig både enligt epizootilagen (djur) och smittskyddslagen (människor). Om man misstänker att ett djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Tills dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Detta innebär att man stänger in djuret inomhus och ser till att det inte kommer i kontakt med andra djur eller människor. Andra djur som kan ha blivit bitna av det misstänkt rabiessmittade djuret måste också stängas in och isoleras från djur och människor. Man får absolut inte släppa lös eller gömma undan djur som misstänks ha blivit smittade, de kan utgöra en livsfara för både människor och djur.

Om människor efter bett eller slickningar av ett rabiessmittat djur omedelbart behandlas kan sjukdom nästan alltid förhindras. Omedelbar sårtvätt är en viktig åtgärd. Människor som misstänks ha smittats av rabies bör snabbt uppsöka läkare.

 

Parvovirus hos hund

Förekomst

Hundens parvovirus finns spritt över hela världen och finns även i Sverige. Det finns dock sedan länge effektiva vacciner mot parvo, vilket medför att hundar som vaccinerats korrekt har ett mycket gott skydd (immunitet) mot infektion med parvovirus.

Smitta

Virus sprids med avföring från infekterade hundar under totalt cirka 2 veckors tid. Efter det kan hunden fortsätta sprida virus om det finns avföring kvar på t.ex. päls och tassar. Infekterade hundar sprider smitta redan innan de visar symtom på sjukdom och många smittspridande hundar visar aldrig några symtom.

Viruset sprids också genom t.ex. händer och föremål som kläder, matskålar, filtar etc. Viruset kan leva i upp till flera år i skog och mark och smitta nya hundar.

På grund av parvovirus långvariga överlevnad i miljön kan man aldrig räkna med att kunna ”vänta ut” en parvovirus-smitta från omgivningen, varken utomhus eller inomhus. Noggrann rengöring och därefter desinficering behövs.

I utomhus- och inomhusmiljöer, som inte helt går att desinficera, kan alltså smittan finnas kvar under mycket lång tid.

Förebyggande behandling

Säker förebyggande behandling utgörs av vaccinering. Valpar som föds av en korrekt vaccinerad tik har ett indirekt skydd under de första veckorna. Skyddet avtar successivt, hur snabbt det sker varierar. En hund som överlevt en parvovirusinfektion är skyddad (immun) mot infektion med hundens parvovirus i minst 20 månader, eventuellt för hela livet.
Vaccinationsrekommendationerna ändras regelbundet. Kontakta oss för råd och information om vaccination.

Symptom

Sjukdom till följd av en infektion med hundens parvovirus kan ses hos hundar i alla åldrar. Många äldre hundar visar dock inga symtom på att de är infekterade. Även om allvarlig sjukdom ses även hos vuxna hundar är risken för grav sjukdom störst hos unga hundar.

Symtom på sjukdom ses oftast inom några dagar från det att hunden infekterats. Typiskt är kräkningar och blodig diarré. Sådana symtom kan dock orsakas av en rad olika anledningar, vilket innebär att en hund som uppvisar sådana symtom behöver inte vara infekterad med just parvovirus. Allmäntillståndet blir för det mesta nedsatt med minskad aptit, uttorkning och eventuellt feber.

I de flesta fall överlever hunden med hjälp av veterinärvård. Hundar som överlever parvovirus-infektionen brukar också tillfriskna helt, utan att få några bestående problem.

Riktigt små valpar födda av en tik som inte själv har ett bra skydd mot infektionen (en sådan tik är alltså inte vaccinerad) är mycket känsliga, och hela kullen kan dö mycket plötsligt om valparna infekteras med parvovirus. Valpar födda av en sådan tik kan också oväntat dö flera månader senare, till följd av skador på hjärtat. För att viruset skall kunna orsaka hjärtsjukdom måste valparna infekteras innan de blivit två månader gamla. Hos äldre valpar/hundar orsakar en parvovirus-infektion inte hjärtsjukdom.

Diagnos

Misstanke om infektion med parvovirus uppstår ofta när en eller flera ovaccinerade hundar uppvisar typiska symtom. De flesta hundar har också mycket få vita blodkroppar när de är akut sjuka till följd av parvovirusinfektion, och det kan ses med hjälp av blodprov.

Diagnos kan fastställas genom påvisande av virus i avföringen. Positivt resultat är diagnostiskt för ett parvovirusinfektion, men ett negativt resultat utesluter inte parvovirus.

Behandling

Hundar som blir allmänpåverkade, oftast valpar och unga ovaccinerade eller äldre hundar, kräver understödjande behandling i form av intravenös vätsketillförsel och eventuell antibiotika.

Vanliga frågor om hundens parvovirus

(från SVAs hemsida www.sva.se)

Kan människor smittas och bli sjuka av hundens parvovirus?
Nej, något sådant fall finns inte beskrivet.

Hur lång tid tar det innan man ser symptom på sjukdom efter det att hunden infekterats med parvovirus?
I de fall infektionen leder till symptom som kräkningar och diarré kan det ta från cirka 4 dagar upp till i vissa fall ett par veckor.

Skall jag vaccinera min hund och i så fall varför?
Vaccin mot hundens parvovirus är att betrakta som ett basvaccin för hundar i Sverige, dvs. vaccinering rekommenderas normalt för samtliga hundar. Synlig sjukdom är idag ovanlig hos svenska hundar tack vare utbredd vaccinering. Själva viruset finns dock i både utomhus- och inomhusmiljöer och hundar behöver inte träffa varandra, eller ens vara i närheten av en sjuk hund, för att smittas. Ovaccinerade hundar kan sprida virus utan att själva visa några tecken på sjukdom.

 

Monocytär ehrlichios

Förekomst och smitta

Monocytär ehrlichios förekommer normalt inte i Sverige. Den sjukdom som ses hos hund även i Sverige, och som ofta kallas för ehrlichios (korrekt namn är numera anaplasmos), orsakas av en annan bakterie och sprids med vår vanliga svenska fästing Ixodes ricinus.

Monocytär ehrlichios orsakas av Ehrlichia canis, en bakterie som sprids med den bruna hundfästingen. För att en hund skall bli infekterad måste den därför vistas i länder där denna fästing finns, vilket den gör i ett flertal länder i Europa. Ett möjligt undantag finns och det är om en hund fört med sig infekterade bruna hundfästingar in till inomhusmiljöer i Sverige.

Symptom

De flesta hundar som infekteras med Ehrlichia canis uppvisar endast milda symtom, alternativt inga symtom alls. Andra hundar blir mycket dåliga och dör trots insatt behandling.

Oftast har en hund som drabbats av monocytär ehrlichios feber. Den är trött och får en försämrad aptit. En del hundar minskar i vikt. Det kan rinna från ögon och nos. Näsblod, eller andra tecken på blödningar är typiskt, tex. röda fläckar i slemhinnorna i munnen. Med hjälp av ett blodprov kan man ofta se att hunden har onormalt lite röda blodkroppar, dvs. hunden har anemi.

Tre former av monocytär ehrlichios ses hos de hundar som insjuknar:
- Först ses en akut form som innebär att hunden utvecklar symtom inom en tre veckors period efter den blivit infekterad av en brun hundfästing. Denna akuta form går oftast mycket bra att behandla.
- Trots att hundens symtom försvinner kan infektionen ligga kvar i kroppen under lång tid, till och med i flera år. En hund som bär på en sådan dold infektion utan att visa symtom har en så kallad subklinisk form av monocytär ehrlichios.
- Efter att ha burit på infektionen en kortare eller längre tid (ibland i flera månader eller till och med år) utvecklar en del hundar en kronisk form. Det innebär att de återigen visar symtom och att de oftast nu blir mycket allvarligt sjuka. Oftast går det inte att bota dessa hundar.

Diagnos

Det finns andra sjukdomstillstånd hos hund som orsakar samma symtom som ses vid monocytär ehrlichios och för att få en säker diagnos tar man specifika prover.

Behandling

Det finns antibiotika som i de flesta fall har god effekt mot akut form av monocytär ehrlichios hos hund. När grava sjukdomstillstånd utvecklats i samband med kronisk monocytär ehrlichios är dock prognosen dålig.

Förebyggande behandling för resande hundar

Monocytär ehrlichios hos hund förebyggs genom att förhindra fästingangrepp med den bruna hundfästingen. Fästingen är mycket vanlig i Mellan- och Sydeuropa och hundar som skall vistas i Europa rekommenderas förebyggande behandling med veterinärmedicinska läkemedel som har dokumenterat god effekt mot fästingangrepp. Det finns flera olika receptfria preparat att välja mellan. Under resan bör också hundens päls och hud kontrolleras kontinuerligt så att eventuella fästingar snabbt kan plockas bort från hunden.

Vanliga frågor om Monocytär ehrlichios hos hund

(från SVAs hemsida www.sva.se)

Kan människor smittas av hundar och bli sjuka i monocytär ehrlichios?
Nej.

Kan man vaccinera hundar mot monocytär ehrlichios?
Nej, det finns inte något sådant vaccin.

Kan en hund som levt utomlands men verkar frisk ändå utveckla symptom på monocytär ehrlichios efter att ha levt i Sverige en tid?
Ja, om hunden vistats i länder där smittan finns. En del hundar lyckas inte bli av med bakterien och kan utveckla allvarlig sjukdom några månader, eller till och med flera år, efter infektionstillfället.

Är det sant att många hundar som blir infekterade aldrig blir sjuka?
Ja, det har man sett när man undersökt blodprover på hundar i länder där smittan finns. Hundarna har haft antikroppar i blodet mot bakterien, dvs. man vet att de utsatts för just denna infektion, men de har inte haft några symtom på sjukdom.

Kan en hund med monocytär ehrlichios smitta andra hundar när den vistas i Sverige?
Infektionen sprids med fästingar som inte finns i Sverige,(bland annat den bruna hundfästingen). För att en hund skall bli infekterad måste den därför vistas i länder där denna fästing förekommer. Ett möjligt undantag finns och det är om en hund fört med sig infekterade bruna hundfästingar in till inomhusmiljöer i Sverige.

Kan katter också drabbas av monocytär ehrlichios?
Katter kan infekteras med Ehrlichia canis, men monocytär ehrlichios hos katt anses vara ovanligt förekommande i de länder där smittan förekommer.

Jag skall köpa en hund från Sydeuropa, är det något mer än monocytär ehrlichios jag bör tänka på?
På Jordbruksverkets hemsida kan du läsa om gällande införselregler. Det är mycket viktigt att dessa följs! Införselreglerna skyddar dock inte hunden mot att bli smittad med en rad andra, för hunden ofta allvarliga sjukdomar.

Jag skall ut och resa med min hund i Europa, vad bör jag tänka på för att minska risken för att min hund utsätts för onödig smitta?
På Jordbruksverkets hemsida kan du läsa om gällande införselregler. Det är mycket viktigt att dessa följs! Införselreglerna skyddar dock inte hunden mot att bli smittad med en rad andra, för hunden ofta allvarliga sjukdomar.

 

Lunginflammation

Orsakerna bakom varför hundar och katter drabbas av lunginflammation är många. Orsaken kan vara bakterier eller svamp. Särskilt riskabel är virusinfektionen kennelhosta eller parasiter i luftvägarna. Inandning av smittoämnen och spridning av smittoämnen via blodet kan också orsaka sjukdom i lungvävnad. Även inandning av främmande föremål, inandning av magsäcksinnehåll vid kräkning kan medföra att hundar utvecklar så kallad aspirationspneumoni.
Lunginflammation är inte så vanligt på katt.

Symptom

Symtom är hosta, snabb och försvårad andning, flöde från nosen, nedsatt allmäntillstånd och feber.

Diagnos

Man ställer diagnosen med hjälp av röntgenundersökning av lungorna. Man tar också blodprov för att utvärdera grad av inflammation. Man måste ibland komplettera med att ta bakterieprover från lungorna.

Behandling

Behandling utgörs av antibiotika och understödjande vätskebehandling intravenöst eftersom djuret har svårare att befria sig från sekret i luftvägarna om vätskeunderskott föreligger. Man kan också behöva ge slemlösande medel och preparat som underlättar upphostning av slem. I allvarligare fall kan syretillförsel vara nödvändig.

Ofta krävs behandling av lunginflammation att djuret blir inlagt på djursjukhus. Efter hemgång är det viktigt att ditt djur får i sig ordentligt med vätska för att kunna fortsätta hosta upp slem. Vistelse i fuktig miljö kan också hjälpa. Temperaturen bör kontrolleras varje dag efter hemkomst.

 

Leptospiros hos hund

Förekomst och smitta

Leptospiros är en bakteriesjukdom som kan drabba både människor och djur. Sjukdomen anses vara ovanlig hos hund i Sverige. Vaccination mot leptospiros rekommenderas till hundar som skall resa utanför Norden och vistas i skog och mark, i hundrika miljöer eller i lantbruksmiljö.

Leptospirabakterier kan utsöndras i en infekterad hunds urin under lång tid, i månader. Många hundar sprider smitta utan att själva visa symtom på sjukdom. Hundar smittas ofta via vattensamlingar med relativt varmt, stillastående vatten. De smittas också vid direkt kontakt med infekterade gnagare, hundar och infekterade hundars urin.

Människor kan också smittas med leptospiros

Leptospiros är en så kallad zoonos, dvs. en sjukdom som kan drabba både människor och djur. Människor kan förutom andra, mer vanliga smittvägar även smittas via infekterad hundurin.

Handskar rekommenderas därför vid hantering av infekterade hundar samt vid risk för kontakt med kontaminerad urin. I samband med rengöring av tex. hundstallar rekommenderas också skyddsglasögon. För rådgivning kontaktas smittskyddsläkare.

Information om infektionssjukdomar hos människa hittar du på Smittskyddsinstitutets hemsida www.smittskyddsinstitutet.se.

Symptom

Vid lindriga leptospirainfektioner hos hund ses ofta inga symtom på sjukdom, eller endast milda symtom. Andra hundar drabbas dock av mer allvarliga infektioner och grav, till och med livshotande sjukdom kan utvecklas. Kroniska obotliga skador kan uppstå i framförallt njurar och lever, som är de två organ som vanligen brukar skadas. Ofta inflammeras också blodkärl.

I typiska fall av leptospiros hos hund ses slöhet, feber och kräkningar. Hunden urinerar och dricker mer än normalt och är ovillig att röra sig. Ofta ses blödningar i bland annat munnens slemhinnor, i form av röda fläckar.

Diagnos

Det finns en rad möjliga orsaker till njur- och leverskador hos hund och det kan vara svårt att säkert veta att en sjuk hund har drabbats av just leptospiros.

Blod- eller urinprov kan tas för bakterieodling. Leptospirabakterier är svårodlade och det är inte alltid de överlever och växer så att odlingen ger ett resultat. Odling är ändå ett mycket bra hjälpmedel för diagnos, eftersom man i de fall bakterien växer ut helt säkert vet att hunden verkligen är infekterad med leptospira. Hos akut infekterade hundar får man också ofta fram svaret snabbt (inom några dagar).

Behandling

Förloppet kan gå fort och för att kunna rädda hunden krävs mycket intensiv behandling i form av antibiotika och understödjande dropp för att häva en eventuell chock.

Vaccinering mot leptospiros

Eftersom leptospiros hos hund är ovanligt i Sverige brukar endast hundar som skall resa till riskområden utomlands vaccineras. Vacciner mot leptospiros ger inte ett fullständigt skydd mot infektion, men korrekt vaccinering ger hunden ett ökat skydd mot allvarliga sjukdomssymtom. I regioner där leptospiros är vanligt vaccineras hundar ofta 2-3 gånger inför varje sommarsäsong då smittrisken från skog och mark anses störst.

Vanliga frågor om leptospiros hos hund

(från SVAs hemsida www.sva.se)

Kan en hund med leptospiros smitta andra hundar när den vistas i Sverige?
Ja. Hundar som infekterats med leptospirabakterier kan sprida smitta med sin urin under lång tid, åtminstone i månader.

Kan katter också drabbas av leptospiros?
Katter kan infekteras med leptospirabakterier, men det är inte alls lika vanligt som hos hund. Katter blir som regel inte sjuka av infektionen.

Kan människor smittas av hundar och bli sjuka i leptospiros?
Leptospiros är en så kallad zoonos, dvs. en sjukdom som kan drabba både människor och djur. Människor kan förutom andra, mer vanliga smittvägar även smittas via infekterad hundurin.

Handskar rekommenderas därför vid hantering av infekterade hundar samt vid risk för kontakt med kontaminerad urin. I samband med rengöring av t.ex. hundstallar rekommenderas också skyddsglasögon. För rådgivning kontaktas smittskyddsläkare.

Information om infektionssjukdomar hos människa hittar du på Smittskyddsinstitutets hemsida.

Kan en hund som levt utomlands men verkar frisk ändå utveckla symptom på leptospiros efter att ha levt i Sverige en tid?
De hundar som utvecklar symptom till följd av en leptospirainfektion brukar göra det en kort tid efter infektionen. Hos hundar som drabbas av allvarlig akut sjukdom kan kroniska, dvs. kvarstående obotliga skador uppstå, framförallt i njurar och lever.

Jag skall köpa en hund från Sydeuropa, är det något mer än leptospiros jag bör tänka på?
På Jordbruksverkets hemsida kan du läsa om gällande införselregler. Det är mycket viktigt att dessa följs! Införselreglerna skyddar dock inte hunden mot att bli smittad med en rad andra, för hunden ofta allvarliga sjukdomar. Du kan läsa mer om några sådana infektioner i dokumentet Att tänka på i samband med köp av hund från Europa.

Jag skall ut och resa med min hund i Europa, vad bör jag tänka på för att minska risken för att min hund utsätts för onödig smitta?
På Jordbruksverkets hemsida kan du läsa om gällande införselregler. Det är mycket viktigt att dessa följs! Införselreglerna skyddar dock inte hunden mot att bli smittad med en rad andra, för hunden ofta allvarliga sjukdomar.

 

Leishmanios

Förekomst och smitta

Sandmyggor (fjärilsmyggor, sandflies) finns i områden i Europas södra delar. Dessa myggor sprider leishmanios, en allvarlig parasitsjukdom, till hund och människa. Smittan är utbredd i Medelhavsområdet och Portugal och är i vissa regioner mycket vanlig. Leishmanios förekommer inte normalt i Sverige men har på senare år diagnostiserats hos flera hundar. De flesta har varit importerade hittehundar, men infektionen har påvisats även hos andra hundar som vistats i Sydeuropeiska länder.

I de allra flesta fall krävs det ett stick från en infekterad sandmygga för att en hund eller människa skall kunna smittas. Eftersom sandmyggor inte finns i Sverige är risken för inhemsk smittspridning från en infekterad hund till andra hundar eller till människor i normala fall mycket liten.

Information om infektionssjukdomar hos människa hittar du på Smittskyddsinstitutets hemsida www.smittskyddsintitutet.se.

Symptom

Leishmanios hos hund leder nästan alltid till allvarlig systemsjukdom och död. Infektionen kräver som regel upprepad eller livslång behandling.

En rad olika symptom kan utvecklas, bland annat kraftiga, livshotande blödningar från nos, smärtsamma led- och muskelförändringar och symtom orsakade av lever – och njurskador. Ofta har hundarna också hudförändringar. Symptom från ögon, trötthet, diarré, anemi (brist på röda blodkroppar), avmagring, förstorade lymfknutor och förlust av muskelmassa är andra exempel på vanliga symtom. Leishmaniainfektionen gör att hundens immunförsvar blir nedsatt och ofta drabbas hunden av ytterligare infektioner, tex. bakteriella hudinfektioner.

Leishmaniainfekterade hundar behöver inte uppvisa symptom förrän lång tid (flera månader eller flera år) efter det att de infekterats via ett myggbett. En hund som skall importeras till Sverige kan alltså verka helt frisk vid en besiktning, trots att den bär på en kronisk infektion och kommer att bli sjuk till följd av den infektionen. Tyvärr kan man också misslyckas med att upptäcka infektionen trots att korrekta prover tas.

Diagnos

Om en svensk hund blir sjuk är det viktigt att tala om för den undersökande veterinären om hunden har varit utomlands och i så fall i vilket land, även om det var för flera år sedan. Det är inte ovanligt att hundar infekterade med leishmania också bär på andra infektioner, tex. hjärtmask, det kan alltså vara aktuellt att undersöka hunden för flera olika typer av infektioner.

Leishmaniaparasiten är inte alltid lätt att hitta och i en del fall måste flera prover tas vid olika tillfällen innan man hittar antingen parasiten eller antikroppar mot parasiten, dvs. innan man säkert vet att hunden är infekterad.

I ett blodprov kan man leta efter antikroppar mot parasiten. Blodprov används både när hundar visar symtom och när man letar efter infektionen hos till synes friska hundar, tex. i samband med en veterinärbesiktning innan en hund skall exporteras till Sverige. Tyvärr hittar man inte alltid antikroppar i ett prov från en infekterad hund. Det beror bland annat på att det kan ta tid innan hunden bildar antikroppar.

När hundar visar symtom tar veterinären ofta också vävnadsprover från tex. lymfknutor och hudförändringar för undersökning.

Behandling

Det finns ingen behandling som visats säkert befria infekterade hundar från leishmaniaparasiter. Hunden kan behöva understödjande behandling, beroende på vilka organ som är skadade och beroende på hur sjuk hunden är. Prognosen varierar och måste bedömas från fall till fall.

Förebyggande behandling för resande hundar

Det finns preparat som har dokumenterad effekt mot sandmyggor. Hör med din veterinär om vad som är lämpligt för din hund. Man kan dock inte räkna med att preparaten skyddar fullständigt mot myggangrepp. Under kvällar och nätter, då myggorna är som mest aktiva, bör hunden därför också skyddas mot myggangrepp med hjälp av myggnät eller genom inomhusvistelse.

Vanliga frågor om leishmanios hos hund

(från SVAs hemsida www.sva.se)

Kan katter också drabbas av leishmanios?
Ja, det finns sådana fall rapporterade från Medelhavsområdet i Europa, men det är inte alls lika vanligt som hos hund.

Jag har hört att hundar som är infekterade med leishmania oftast inte blir sjuka alls, utan att infektionen som regel är ofarlig. Är det sant?
Nej. Leishmanios hos hund leder nästan alltid till allvarlig systemsjukdom och död. Infektionen kräver som regel upprepad eller livslång behandling. Det finns ingen behandling som visats säkert befria infekterade hundar från leishmaniaparasiter.

Kan människor smittas och bli sjuka av en hund som är infekterad med leishmanios?
I de allra flesta fall krävs det ett stick från en infekterad sandmygga för att en hund eller människa skall kunna smittas. Eftersom sandmyggor inte finns i Sverige är risken för inhemsk smittspridning från en infekterad hund till andra hundar eller till människor i normala fall mycket liten! Misstänkta fall av smitta via blod, utan att myggor varit inblandade, finns dock rapporterat hos människor i utlandet. Vissa försiktighetsåtgärder kan därför vara aktuella även i Sverige, framförallt i de fall en infekterad hund ägs av en människa med nedsatt immunförsvar. För rådgivning kontaktas smittskyddsläkare.

Du kan läsa mer om leishmanios hos människa på Smittskyddsinstitutets hemsida. www.smittskyddsintitutet.se

Kan en hund som levt utomlands men verkar frisk ändå utveckla symtom på leishmanios efter att ha levt i Sverige en tid?
Ja. Leishmaniainfekterade hundar behöver inte uppvisa symtom förrän lång tid (flera månader eller flera år) efter det att de infekterats via ett myggbett. En hund som skall importeras till Sverige kan alltså verka helt frisk vid en besiktning trots att den bär på en kronisk infektion och kommer att bli sjuk till följd av den infektionen. Tyvärr kan man också misslyckas med att upptäcka infektionen trots att korrekta prover tas.

Jag skall köpa en hund från Sydeuropa, är det något mer än leishmanios jag bör tänka på?
På Jordbruksverkets hemsida kan du läsa om gällande införselregler. Det är mycket viktigt att dessa följs! Införselreglerna skyddar dock inte hunden mot att bli smittad med en rad andra, för hunden ofta allvarliga sjukdomar.

Jag skall ut och resa med min hund i Europa, vad bör jag tänka på för att minska risken för att min hund utsätts för onödig smitta?
På Jordbruksverkets hemsida kan du läsa om gällande införselregler. Det är mycket viktigt att dessa följs! Införselreglerna skyddar dock inte hunden mot att bli smittad med en rad andra, för hunden ofta allvarliga sjukdomar.

 

Kryptorchism

Testiklarna vandrar under utvecklingen ut till pungen via inguinalkanalen (ljumsken) för att vara på plats senast vid 8 veckors ålder.. Vid 5-6 veckors ålder är testiklarna ofta på plats. Ibland går något snett och nedvandringen stannar av och man får ett djur som bara har en eller ingen testikel i pungen. Om testiklarna inte är nere vid 12 veckors ålder är sannolikheten liten att de kommer. SKK har satt en gräns vid 6 månader för hund.

Kryptorchism innebär att båda testiklarna vid vuxen ålder inte ligger på normal plats i pungen utan antingen i bukhålan, abdominell kryptorchism, eller ljumsken, inguinal kryptorchism. Om bara en testikel ligger rätt kallas det för monorchism. Benägenheten för kryptorchism regleras av ärftliga anlag.
En testikel som blir liggande i ena ljumskkanalen, är oftast mindre än den i pungen och den kryptorkida testikeln är alltså inte normalt utvecklad. Kryptorkida testiklar kan hos den medelålders eller gamla hunden förstoras på grund av tumöromvandling. Även kryptorkida hundar kastreras, men detta är en något mer komplicerad och tidskrävande operation. Vid testikeltumör bör ditt djur kastreras och vanligen avlägsnas då båda testiklarna.

 

Kattpest

Förekomst

Det parvovirus som orsakar sjukdomen kattpest finns spritt över världen. Det finns vacciner som ger ett mycket bra skydd mot sjukdomen. Alla katter i Sverige vaccineras dock inte och kattpest är därför tyvärr inte en helt ovanlig sjukdom i vårt land. Större utbrott ses framförallt i ovaccinerade kattbesättningar samt i områden där många katter är ovaccinerade. Alla katter som inte är immuna mot kattens parvovirus kan dock anses löpa risk för att infekteras.

Smitta

En infekterad katt sprider virus framförallt via sin avföring. Katten behöver inte själv ha några symtom, trots att den sprider smitta. En katt kan också vara smittsam under lång tid, i upp till flera månader.

Det som skiljer katter från andra djur är att de, efter genomgången virusinfektion, vanligen blir symptomfria virusbärare som kan smitta andra katter. Katter gör sig vanligen inte av med viruset som andra djur gör. Detta beror på att katten egentligen är ett ensamlevande djur som många gånger endast umgås med sina artfränder under parningstider och då de tar hand om sin avkomma. Kattens virus har anpassat sig till detta under tusentals år och överlever genom att bo och föröka sig inne i katten under en längre tid, ibland hela kattens liv, utan att orsaka sjukdom. Värd och parasit har alltså anpassat sig till varandra. De som blir sjuka är vanligen mycket unga eller mycket gamla katter med ett sämre fungerande immunförsvar, eller katter som lever i flock eller i grupp på liten yta.

Ensamlevande katter som inte får gå ut smittas genom att virus kommer in i hemmet via tex. kläder, skor, och andra föremål som tas in utifrån.

På grund av parvovirus långvariga överlevnad i miljön kan man aldrig räkna med att kunna ”vänta ut” en parvovirus-smitta från omgivningen, varken utomhus eller inomhus. Noggrann rengöring och därefter desinfektion behövs.

I utomhus- och inomhusmiljöer som inte helt går att desinficera kan alltså smittan finnas kvar under lång tid. Eftersom smitta dessutom sprids även av katter utan symtom på sjukdom kan risk för kattpest-smitta sägas föreligga överallt där ovaccinerade katter finns, oavsett om man vet om att katter nyligen blivit sjuka eller ej.

Förebyggande behandling

Katter som utvecklat ett skydd (immunitet) mot parvoviruset till följd av en korrekt vaccinering sprider inte virus i sin avföring och de blir under normala förhållanden inte sjuka. Vaccinationsrekommendationerna ändras regelbundet men i Sverige vaccineras katter rutinmässigt mot kattpest. Vaccinet har god effekt. Kontakta oss för råd och information om vaccination.

Symptom

Symptom till följd av en infektion med kattens parvovirus ses vanligen inom 4-5 dagar. Hur sjuk en infekterad katt blir varierar. Många vuxna katter blir inte alls sjuka. Andra får feber och blir allmänt trötta, ofta under cirka tre dagars tid, för att sedan tillfriskna helt.

Vanligaste symptomen är kräkningar, kraftig diarré och hög feber. Katten blir snabbt uttorkad. Karaktäristiskt är att katten får mycket ont i buken och man hittar dem liggande platt på magen vid vattenskålen.

De katter som insjuknar kan bli mycket dåliga och dödligheten är speciellt hos unga katter hög. Sjukdomsförloppet kan vara mycket snabbt. En del katter dör inom några timmar efter det att de första symtomen ses.

När dräktiga katter infekteras kan de få missfall. Honan själv behöver inte visa några symtom på kattpest. Infekterade kattungar kan också födas med olika typer av hjärnskador. Ofta märker man inte att kattungarna har dessa hjärnskador förrän de är 2-3 veckor gamla, dvs. när de börjar gå.

Diagnos

Det finns en rad olika sjukdomsorsaker hos katt som kan ge liknande symptom som de som ses vid kattpest. Ofta undersöker man blodprov hos en katt med misstänkt kattpest för att se om den har lågt antal vita blodkroppar, vilket många katter drabbade av kattpest har.

Om man hittar själva viruset i ett avföringsprov vet man säkert att katten är infekterad. Ibland hittas dock inte virus i avföringsprovet trots att katten är sjuk i kattpest. Risken för det ökar ju längre tid som gått efter det att katten infekterades.

Obduktion av döda katter ger som regel en säker kattpestdiagnos.

Behandling

Behandlingen är understödjande och består framför allt av intravenöst dropp.

Vanliga frågor om kattens parvovirus

Skall jag vaccinera min katt och i så fall varför?
Vaccin mot kattens parvovirus är att betrakta som ett basvaccin för katter i Sverige, dvs. vaccinering rekommenderas normalt för samtliga katter. Det virus som orsakar kattpest finns i både utomhus- och inomhusmiljöer och katter behöver inte träffa varandra, eller ens vara i närheten av en sjuk katt, för att smittas. Ovaccinerade katter kan sprida virus utan att själva visa några tecken på sjukdom.

Kan människor smittas och bli sjuka av kattens parvovirus?
Nej.

Kan min hund smittas och bli sjuk av kattens parvovirus?
Nej.

Är det sant att även katter som enbart lever inomhus, utan att träffa andra katter, också kan insjukna i kattpest?
Ja.

Mina katter har just dött i kattpest. Vad skall jag göra för att förhindra att nästa katt jag tar hem också smittas?
Den nya katten skall ha ett fullgott vaccinationsskydd innan du tar hem den. Hur lång tid man måste vänta innan vaccinationen har givit önskad effekt varierar med olika vacciner.

Det virus som orsakar sjukdomen kattpest är mycket smittsamt och kan finnas kvar i omgivningen i upp till ett år. Noggrann rengöring och därefter desinficering är viktigt för att få ned smittrycket i den närmaste omgivningen. Parvovirus tål de flesta desinfektionsmedel, dvs. det är viktigt att det medel man använder är verksamt mot just parvovirus och att desinfektionen sker på rätt sätt. Läs tillverkarens rekommendationer noga.

 

Höftledsröntgen

Central bedömning och registrering av hundens höftledsstatus är ett led i Svenska Kennelklubbens genetiska hälsoprogram för bekämpning av höftledsdysplasi (HD), en till stor del ärftligt betingad utvecklingsrubbning som förekommer hos hundar inom många raser. För att resultatet ska bli officiellt måste hunden vid röntgentillfället vara ID-märkt och för flertalet raser minst 12 månader gammal. De mycket storvuxna hundraserna ska dock ha uppnått minst 18 månaders ålder för att kunna få en officiell höftledsbedömning. Vilka regler som gäller för vilka raser kan du läsa på Svenska Kennelklubbens hemsida www.skk.se.

Vid officiell höftledsröntgen är sedering obligatorisk

Till röntgenundersökningen ska hundens registreringsbevis medtas för kontroll och vidimering av hundens identitet. Röntgenbilden kommer att sändas till Svenska Kennelklubben tillsammans med en av ägaren/ vårdnadshavaren undertecknad remiss för röntgenutlåtande. Genom sin underskrift medger ägaren/vårdnadshavaren att resultatet blir offentligt och kan registreras i SKKs veterinärdataregister. Bilderna bedöms av röntgenologisk expertis och arkiveras.

Sedering

Vid officiell höftledsröntgen är sedering obligatorisk. Samtliga hundar måste sederas före undersökningen så att de är tillräckligt avslappnade vid röntgentillfället. De preparat, som används vid sedering i samband med höftledsröntgen, omfattas av Nationellt dopingreglemente för hund. Vi ber er därför uppmärksamma att hunden inte får delta vid utställning, prov, tävling eller träning under en karenstid.

Följande karenstider gäller:

Inhalationsanestesi 7 dygn
Tiopental, propofol, ketamin 7 dygn
Domitor/DexDomitor m.fl.) 7 dygn
Acepromazin (Plegicil ) 7 dygn
Xylacin (Rompun m.fl.) 7 dygn
Opioider 28 dygn
Butorfanol (Torbugesic m.fl.) i lågdos i komb. med sedativum 7 dygn

Hur går det till?

När du anmäler dig i receptionen får du ett formulär från SKK som ska fyllas i. Du får också ett litet häfte att läsa om höftledsdysplasi/armbågsledsartros från SKK. En veterinär lyssnar alltid på hundens hjärta innan den sederas. Hundens identitet kontrolleras och röntgensköterskan kontrollerar att allt är rätt ifyllt.

Hunden får ett lugnande preparat antingen inne på röntgen eller på ett behandlingsrum. När hunden är trött läggs den på rygg på röntgenbordet. Ibland lägger man hunden i en vagga för att få bättre stabilitet. Djurägaren står oftast vid huvudändan och pratar med hunden. Röntgensköterskan håller bakbenen. Bakbenen skall hållas på ett speciellt sätt för att höfterna ska ligga rätt. Alla som är i röntgenrummet bär skyddsutrustning i form av blyförkläde och ev. halsskydd. Beroende på vad din hund får för typ av lugnande ges eventuellt ett motverkande preparat så att ditt djur vaknar upp inom några minuter.

Hos oss betalar du för själva röntgenundersökningen och det lugnande preparatet hunden får. Du måste sen själv se till att betala till SKK för avläsningen och för att resultatet blir offentligt och kan registreras i SKKs veterinärdataregister. Du får inte något röntgenresultat förrän du betalat in till SKK. Betalningsavin till SKK får du av oss.
Vi gör inga uttalanden av vad vi tror att hunden kommer att få för gradering av höfterna. Bilderna bedöms endast av röntgenologisk expertis hos SKK.
Det brukar ta ca 2veckor innan du får resultatet från SKK.

 

Hepatozoonos

Förekomst och smitta

Hepatozoonos förekommer normalt inte i Sverige eftersom infektionen sprids med fästingar som inte finns i vårt land (bland annat den bruna hundfästingen). För att en hund skall bli infekterad måste den därför vistas i länder där denna fästing förekommer, vilket den gör i ett flertal länder i Europa. Ett möjligt undantag finns och det är om en hund fört med sig infekterade bruna hundfästingar in till inomhusmiljöer i Sverige. Eventuellt kan också en infekterad tik smitta sina valpar direkt, utan att fästingar är involverade.

Människor smittas inte av hundar med hepatozoonos.

Symptom

Hundar som drabbas av hepatozoonos utvecklar ofta lever- och njurskador. Lunginflammation och anemi (brist på röda blodkroppar) är också vanligt, liksom att hunden samtidigt är drabbad av andra typer av infektioner.

Många hundar visar dock inga symptom alls. Hos de hundar som insjuknar ses ofta symtom i skov; hunden blir tillfälligt bättre eller till och med tillsynes helt bra, för att sedan återigen utveckla symptom.

Hundar som drabbas av den amerikanska formen av hepatozoonos får ofta en kraftig muskelinflammation. Feber, diffusa smärtsymtom, minskad muskelmassa, svårigheter att gå och återkommande feber är några typiska symptom.

Diagnos

Med hjälp av mikroskop söker man efter parasiten i blodutstryk. Diagnosen kan vara svår att fastställa i en del fall på grund av att en del hundar har mycket liten mängd parasiter i blodet.

Vid den nordamerikanska formen av hepatozoonos söker man efter parasiten i muskelvävnad, dvs. i muskelbiopsier.

Behandling

Ett flertal olika preparat har prövats mot hepatozoonos hos hund, men det finns ingen behandling som visats säkert bota sjuka, infekterade hundar. Hunden kan också behöva andra typer av behandling, beroende på vilka organ som är skadade och på hur sjuk hunden är. Prognosen varierar och måste bedömas från fall till fall.

Förebyggande behandling för resande hundar

Hepatozoonos hos hund förebyggs genom att förhindra fästingangrepp med den bruna hundfästingen. Fästingen är mycket vanlig i Mellan- och Sydeuropa och hundar som skall vistas i Europa rekommenderas förebyggande behandling med veterinärmedicinska läkemedel som har dokumenterat god effekt mot fästingangrepp. Det finns flera olika receptfria preparat att välja mellan. Under resan bör också hundens päls och hud kontrolleras kontinuerligt så att eventuella fästingar snabbt kan plockas bort från hunden.

Vanliga frågor om hepatozoonos hos hund

(från SVAs hemsida www.sva.se)

Kan katter också drabbas av hepatozoonos?
Det är möjligt, men det finns i dagsläget endast några få fall av hepatozoonos hos katt rapporterade, från olika kontinenter.

Kan människor smittas av hundar och bli sjuka i hepatozoonos?
Den organism som orsakar hepatozoonos hos hund har inte visats orsaka sjukdom hos människa.

Kan en hund med hepatozoonos smitta andra hundar när den vistas i Sverige?
Infektionen sprids med fästingar som inte finns i Sverige (den bruna hundfästingen). För att en hund skall bli infekterad måste den därför vistas i länder där denna fästing förekommer. Ett möjligt undantag finns och det är om en hund fört med sig infekterade bruna hundfästingar in till inomhusmiljöer i Sverige. Det är eventuellt också möjligt att en tik med hepatozoonos kan smitta sina valpar, utan involvering av fästingar.

Kan en hund som levt utomlands men verkar frisk ändå utveckla symtom på hepatozoonos efter att ha levt i Sverige en tid?
De hundar som drabbas av hepatozoonos blir ofta sjuka i perioder. Ofta verkar de efter en tid bli bättre, eller till och med helt bra, för att sedan insjukna återigen. Det är alltså möjligt att köpa en hund med hepatozoonosinfektion utan att infektionen märks vid t. ex. veterinärbesiktningen.

Jag skall köpa en hund från Sydeuropa, är det något mer än hepatozoonos jag bör tänka på?
På Jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se kan du läsa om gällande införselregler. Det är mycket viktigt att dessa följs! Införselreglerna skyddar dock inte hunden mot att bli smittad med en rad andra, för hunden ofta allvarliga sjukdomar.

Jag skall ut och resa med min hund i Europa, vad bör jag tänka på för att minska risken för att min hund utsätts för onödig smitta?
På Jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se kan du läsa om gällande införsel regler. Det är mycket viktigt att dessa följs! Införselreglerna skyddar dock inte hunden mot att bli smittad med en rad andra, för hunden ofta allvarliga sjukdomar.

 

HCC – hepatitis contagiosa canis

Förekomst

Sjukdomen HCC, på svenska också kallat infektiös hepatit, orsakas av ett virus som finns spritt över hela världen, även i Sverige. Det finns sedan länge effektiva vacciner mot detta virus och hundar som vaccinerats korrekt har ett mycket gott skydd (immunitet) mot HCC. Tack vare en utbredd vaccination ses sjukdomen för närvarande sällan hos inhemska hundar.

Smitta

Infektion med HCC-virus sker via kroppsvätskor och virus kan påvisas i urin, avföring, saliv och blod. Hunden sprider smitta de första 10-14 dagarna efter det att den infekterats. Hunden kan sedan fortsätta att sprida virus till omgivningen med sin urin under lång tid, upp till 6-9 månader, kanske till och med ännu längre. En del smittspridande hundar visar aldrig själva några symtom på att de är infekterade. Det går inte att med hjälp av tester fastställa att en hund inte sprider smitta i sin urin.

Viruset kan också smitta via tex. händer och föremål som kläder, matskålar, filtar etc.

Hundens HCC-virus kan leva länge (flera veckor) i utomhusmiljöer. Oftast känner man inte till att sådan omgivningssmitta finns. Hundar smittas mycket ofta just när de vistas i utomhusmiljöer som tex. parker, villaområden, skog och mark.

Noggrann rengöring och därefter desinficering utförs för att få bort hundens HCC-virus från en infekterad omgivning. I utomhus- och inomhusmiljöer som inte helt går att desinficera kan alltså smittan finnas kvar under lång tid, särskilt när infekterade hundar vistas där och fortsätter sprida virus med sin urin.

Förebyggande behandling

Korrekt vaccinerade hundar är väl skyddade mot smitta och en hund som överlevt infektionen tros vara skyddad (immun) mot infektion med hundens HCC-virus för resten av sitt liv.
Valpar som föds av en korrekt vaccinerad tik har ett indirekt skydd under de första veckorna. Skyddet avtar successivt, hur snabbt det sker varierar.
Vaccinationsrekommendationerna ändras regelbundet. Kontakta oss för råd och information om vaccination.

Symptom

Hos hundar som inte är skyddade kan hundens HCC-virus orsaka allvarliga skador i framförallt lever, blodkärl och njurar. Hos de hundar där symptom utvecklas sker detta som regel inom cirka 4-7 dagar efter det att hunden infekterats med virus. I inledningen får hunden hög feber, upp till 41grader. Stora röda tonsiller med förstoring av närliggande lymfknutor, slöhet, bukömhet, nedsatt aptit, kräkningar och diarré förekommer. Slemhinnorna i mun och ögon kan vara bleka och/eller gula. Synliga blödningar, cornea ödem och svullnader i nacke, huvud eller kropp är också vanligt.

I många fall tillfrisknar hunden efter någon veckas sjukdom men sjukdomsförloppet kan vara mycket snabbt. Oftast är det unga hundar som drabbas värst, allra sämst prognos har valpar. Hunden kan avlida efter bara några timmars symtom på sjukdom. Hunden kan också plötsligt hittas död utan att man hunnit se några symtom alls. Ofta tror man då att hunden har blivit förgiftad.

Om en dräktig tik infekteras kan valparna födas döda eller infekteras och dö snart efter födseln. Tiken behöver inte själv visa några symtom på sjukdom.

Diagnos

När en hund dör till följd av HCC är en obduktion ett bra sätt att i efterhand få en säker diagnos. Hos levande hundar är det inte alltid lika lätt att få en säker diagnos.

Behandling

Behandlingen är stödjande framförallt med vätsketillförsel intravenöst och antibiotika för att förhindra sekundära, bakteriella infektioner.

Vanliga frågor om HCC

(från SVAs hemsida www.sva.se)

Kan människor smittas och bli sjuka av hundens adenovirus?
Nej, inget sådant fall finns beskrivet.

Kan katter smittas och bli sjuka av hundens adenovirus?
Nej, inget sådant fall finns beskrivet.

Hur lång tid tar det innan man ser symptom på sjukdom efter det att hunden infekterats med hundens adenovirus?
Hos de hundar där symptom utvecklas sker detta som regel inom cirka 4-7 dagar efter infektionstillfället.

Skall jag vaccinera min hund och i så fall varför?
Vaccinering mot HCC är att betrakta som ett basvaccin för hundar i Sverige, dvs. vaccinering rekommenderas för samtliga hundar.

Hundar som är immuna tack vare korrekt vaccinering blir inte sjuka och synlig sjukdom är tack vare utbredd vaccinering numera ovanlig hos svenska hundar. Själva viruset finns dock i både utomhus- och inomhusmiljöer och hundar behöver inte träffa varandra, eller ens vara i närheten av en sjuk hund, för att smittas. Ovaccinerade hundar kan sprida virus utan att själva visa några tecken på sjukdom.

 

Förhudskatarr

Förhudskatarr är vanligt hos hundar i alla åldrar. Specifika infektioner kan som regel inte påvisas. Det brukar vara mer ett problem för djurägaren än för hunden. Förhudskatarr visar sig genom att det droppar vit/gult sekret från förhuden. Hunden kan bli bättre efter spolning av förhuden med koksaltlösning eller med milt desinfektionsmedel. Kastrerar man en hanhund försvinner sekretet i de allra flesta fall.

Om hunden visar obehag eller om färgen på sekretet övergår till ett blodblandat sekret bör man uppsöka veterinär. Man kontrollerar då att det inte finns andra bakomliggande orsaker och tar eventuellt en odling.

FIV (Felint immunosuppressivt virus)

Smittämne

Felint immunosuppressivt virus, FIV är nära besläktat med kattens FeLV och människans HIV. Viruset sätter ned immunförsvaret på samma sätt som HIV gör på människa, och sjukdomen utvecklar sig på samma sätt.

Smittvägar

Virus förekommer i saliven och i blod hos infekterade katter och de viktigaste smittvägarna tros vara via bett eller sår. Den smittvägen förklarar också varför 2-3 ggr fler hankatter än honkatter är smittade.

Till skillnad från vad fallet är för flera andra retrovirus (tex HIV och FeLV) blir kattungarna till infekterade katthonor sällan smittade, vare sig under dräktigheten eller digivningen. Om katten infekteras med FIV under själva dräktigheten förs virus över till ungarna såväl före som efter förlossningen. Detta ger upphov till olika typer av reproduktionsproblem.

Diagnos

Eftersom FIV stannar kvar i kroppen hos katten när den blivit infekterad vet man att en katt som har antikroppar är smittad med FIV. Det kan dock ta ända upp till 8 veckor efter infektionstillfället innan antikropparna bildas. Därför kan man behöva göra flera provtagningar för att kunna utesluta FIV om man misstänker att det första provet togs i ett akut stadium. De allra flesta katter har påvisbara antikroppar under hela den kliniskt friska fasen och under slutfasen. Vissa katter kan få ett så stört immunförsvar att de helt saknar FIV-antikroppar i slutstadiet av sjukdomen vilket gör att diagnosen då kan vara svår att ställa.

Symptom

De vanligaste symptomen som associeras med FIV-infektion är inflammation i munhåla samt en kronisk övre luftvägsinfektion. Symptombilden omfattar även febertoppar, förstorade lymfknutor, avmagring, tumörer, symptom från nervsystemet, och kronisk inflammation i hud, ögon eller tarm. Katterna kan ha en anamnes (sjukdomshistoria) med återkommande sjukdomsperioder men också perioder som är relativt symptomfria däremellan. Trenden är dock att de blir allt sämre.
Katten kan inte göra sig av med infektionen. En smittad katt är livslång smittbärare. Inga av de symptom som kan ses är unika för FIV.

Behandling

Man kan ge understödjande behandling med dropp intravenöst och eventuellt antibiotika mot sekundärinfektioner. Kortison kan användas mot inflammationer i tandköttet. Behandlingarna ges endast för att förbättra sjukdomsförloppet för katten, alla katter som smittas får symptom och dör/avlivas förr eller senare.

Förebyggande åtgärder

Det finns inget vaccin tillgängligt i Sverige.
Om den egna katten mot förmodan skulle vara smittad kan den leva i många år till innan den visar några sjukdomssymptom som är relaterade till FIV. En smittad katt ska självfallet inte tillåtas att vandra fritt ute bland andra katter. Katten bör heller inte ha närkontakt med friska katter eftersom risken då finns att den sprider FIV vidare.

För mer information och frågor och svar om FIV hänvisar vi till SVAs hemsida www.sva.se

 

Kattens coronavirus och FIP

Infektion med kattens coronavirus (Feline coronavirus, FCoV) är vanligt förekommande hos svenska katter. Viruset delas ofta in i två former: en tarmform (enterisk form) och en FIP-form.

Tarmformen av coronavirus är den smittsamma formen av kattens coronavirus. Hos framförallt unga kattungar kan virusinfektionen orsaka diarré, men denna brukar snabb gå över av sig själv och hos de allra flesta infekterade katter orsakar virusinfektionen aldrig några symtom på sjukdom.

I en del fall sker dock en förändring av coronaviruset så att det utvecklas till en FIP-form. Det är denna FIP-form av coronavirus som orsakar den obotliga, dödliga sjukdomen FIP hos katt. Förändringen av virus sker efter det att en katt infekterats med den smittsamma tarmformen av coronavirus, och FIP-formen av coronavirus anses inte vara smittsamt. En katt med FIP skall alltså inte kunna smitta andra katter med just FIP.

Smittvägar

Som nämnts ovan har FIP-formen av virus inte visats vara smittsam, dvs. en katt med FIP skall inte kunna smitta andra katter med FIP-virus. Katter med FIP kan dock sprida coronavirus i tarmform, precis som de katter i gruppen som inte visar symtom på sjukdom.

Tarmformen av coronavirus är mycket smittsam. Katter smittas framförallt via infekterad avföring. Kattlådor är därför en mycket viktig smitthärd. Viruset kan överleva i dåligt rengjord omgivning i upp till sex veckor. Coronavirus är känsligt för vanliga rengöringsmedel, dvs. det behövs inte några ovanliga, speciella desinfektionsmedel när man rengör miljön för att få bort just detta virus.

Smittan sprids oftast snabbt i en kattgrupp som lever inomhus. En del katter är kroniska utsöndrare, dvs. de sprider virus under lång tid (i upp till flera år) men de flesta katter blir fria från virus inom några månader. Katter som gjort sig av med virus kan snabbt bli infekterade igen.

Genom att katter i en grupp kan återinfekteras av varandra om och om igen kan coronavirus-smitta kvarstå i en kattgrupp i många år. Eftersom katterna oftast inte visar några symtom på sjukdom till följd av virusinfektionen är man som kattägare ofta inte medveten om att smittan finns i gruppen.

Om någon eller några av katterna utvecklar FIP vet man däremot att de smittats av coronavirus. Man kan också låta undersöka kattgruppen för att se om man har coronavirus i sin besättning.

Kattens coronavirus infekterar just katter, dvs. människor eller tex. hundar smittas inte med detta virus.

Sjukdomsbild vid FIP

FIP, eller felin infektiös peritonit, är en obotlig sjukdom med dödlig utgång. Det är framförallt unga katter som drabbas, hälften av dem som utvecklar FIP är under två år. I kattgrupper kan under en kort tid många katter förloras till följd av sjukdomen.
FIP kan indelas i två sjukdomsformer: torr form och våt form.
Vid så kallad torr form av FIP utvecklas sjukdomssymtomen vanligen under en längre tid (veckor – månader).
Vid våt form av FIP läcker vätska ut i kroppshålor som buk- och brösthåla. Sjukdomsförloppet är snabbt och katten avlider vanligen inom några dagar eller veckor från det att de första symtomen på våt FIP ses.

Symptom

Torr FIP: Vilka symptom katten visar beror på vilka organ som är skadade. Förändringar ses ofta i ögon, hjärna, tarm, njurar och lever. Ofta ses avmagring och katten blir allt tröttare. Febertoppar är inte ovanligt.

Våt FIP: Ofta blir katten bukig av vätskan som läcker ut. Om det finns rikligt med vätska i brösthålan får katten svårt att andas.

Hos de katter som i första hand visar symptom på torr form av FIP utvecklas ofta till slut även våt form av FIP, och en blandning av symptom på både torr och våt FIP är vanligt.

Faktorer som påverkar risken för utveckling av FIP

Ett flertal faktorer påverkar risken för att den enskilda katten utvecklar FIP.

- Ålder. Hos yngre katter förändras tarmformen av coronavirus lättare till FIP-form. FIP ses därför oftare hos unga katter än hos äldre.
- Smittryck, antal katter i besättningen. FIP ses mycket oftare hos katter från hushåll med många katter. Katter som lever i en grupp där mycket coronavirus finns, dvs. där smittrycket är högt, har visats löpa en ökad risk för att utveckla FIP. Ensamma utekatter utsätts inte för samma smittryck. Utekatter gräver också ned sin avföring, vilket minskar smittrycket ytterligare.
- Ärftliga faktorer. Katter kan ärva en ökad känslighet från sina föräldrar, dvs. en ökad risk för att utveckla FIP.

Diagnostik

Katter med FIP kan visa en rad olika symptom och det är ofta svårt att ställa diagnosen FIP hos levande katt, särskilt i tidigt stadium av sjukdomen. En sannolikhetsdiagnos kan ställas med hjälp av kattens symptom och utökade undersökningar som tex. blodprover.

Fastställande av diagnosen FIP sker som regel genom en obduktion.

Behandling

Ingen behandling finns. Man kan eventuellt ge antibiotika i understödjande syfte, för att tillfälligt få katten att må bättre. Man kan också ge kortison som ibland ökar livskvalitet men ingen behandling kan bota katten.

För mer information och frågor och svar om FIP hänvisar vi till SVAs hemsida www.sva.se

 

FELV – kattens leukemivirus

Smittvägar

Felint leukemivirus utsöndras framför allt med saliven hos katter som är smittbärare. Virus finns då också i blod, avföring och ibland i urin men i relativt små mängder så saliven är den primära smittvägen. Eftersom virus är så känsligt smittar sjukdomen framför allt genom slickande och via bett. Ungar till en smittförande hona smittas i livmodern eller genom att kattmamman slickar dem och ger di. Katter som är till synes helt friska kan vara smittbärare. Det är vanligt att katter yngre än 2 år insjuknar i FeLV.

Diagnos

Smittförande katter identifieras genom att virus påvisas i blodprov.

Sjukdomens utveckling

Efter infektion förökar sig virus i tonsiller och/eller lymfknutor och infekterar där vita blodkroppar. Virus transporteras sedan vidare via blodet och förökar sig i mjälte, tarm och benmärg. Från benmärgen frisätts vita blodkroppar infekterade med virus. Virus i dessa vita blodkroppar infekterar flera vävnader, inklusive spottkörtlar och urinblåsa, med följd att virus sedan utsöndras i saliv och urin.

Hur sjuk katten blir beror på kattens immunförsvar de första månaderna efter att den har infekterats. Den kan antingen framgångsrikt bekämpa virus och tillfriskna, eller kan virus fortsätta att föröka sig i benmärg och lymfvävnad så att katten ständigt utsöndrar virus i blod och saliv och därmed också ständigt är smittbärare. Alla sådana katter insjuknar förr eller senare (vanligen inom 3-4 år) och dör i elakartade tumörer, immunförsvarsrelaterade sjukdomar eller andra blodsjukdomar. De flesta katter som infekteras som vuxna tillfrisknar dock helt. Vuxna katter är mer motståndskraftiga mot FeLV än kattungar. Om nyfödda kattungar smittas får nästan alla virus konstant i blodet (kvarstående virus), medan av vuxna katter utvecklar mindre än 20% kvarstående virus även efter långvarig kontakt med virus.

Sjukdomsbild

De flesta katter som smittas har ett effektivt immunförsvar och gör sig av med infektionen inom några veckor till månader. I ett akut stadium kan de visa lindriga sjukdomstecken och viss svullnad av lymfknutorna. Dessa katter har sedan antikroppar som troligen skyddar dem resten av livet. Små kattungar blir oftare sjuka än vuxna katter under den akuta fasen.
FeLV infektion orsakar också tidig fosterdöd.

Symptom

Symptom kan vara avmagring, kräkningar, diarré, feber, förkylningssymtom, svaghet och anemi (blodbrist). Blodcancer (leukemi) , tumörer i olika organ, vanligen i brösthålan eller mag- tarmkanalen, kan också uppträda.

Behandling

Ingen behandling finns.

Förebyggande åtgärder

Fungerande vacciner finns på marknaden, men bör inte användas i onödan eftersom alltför frekvent vaccination av katter kan innebära en ökad risk för vissa ovanliga tumörsjukdomar. Vaccin ger heller inte hundraprocentigt skydd åt små kattungar.

För mer information och frågor och svar om FeLV hänvisar vi till SVAs hemsida www.sva.se

 

Babesios

Förekomst och smitta

Babesios förekommer normalt inte i Sverige eftersom infektionen sprids med fästingar som inte finns i vårt land (bland annat den bruna hundfästingen). För att en hund skall bli infekterad måste den därför vistas i länder där denna fästing förekommer, vilket den gör i ett flertal länder i Europa. Ett möjligt undantag finns och det är om en hund fört med sig infekterade bruna hundfästingar in till inomhusmiljöer i Sverige.

Den organism som orsakar babesios hos hund orsakar inte sjukdom hos människa.

Symptom

Många hundar som infekteras med babesia blir inte sjuka alls. Hos de hundar som insjuknar ses olika grader av symptom. I många fall är infektionen relativt lättbehandlad och hunden blir snabbt frisk, även om en del hundar drabbas av komplikationer och avlider. Symptom ses normalt inom 1-3 veckor efter det att hunden blivit infekterad, dvs. inom en kort tid efter det att en hund importerats eller kommit tillbaka till Sverige efter en resa i Europa.

Den kliniska bilden visar dock vanligen en hund med påverkat allmäntillstånd som inte äter. Hunden blir trött och kan andas mer häftigt än normalt. Feber ses ofta och slemhinnorna i munnen kan vara bleka eller gula. Ibland kan man se att urinen blir mörkare än vanligt. Ibland blir symtomen kroniska med återkommande feberattacker, nedsatt aptit och avmagring.

Hos en del hundar utvecklas en mer komplicerad form av babesios. Exempel på organ där skador kan ses är hjärna, lever, njurar och lungor.

Diagnos

Det finns andra sjukdomstillstånd hos hund som orsakar samma symtom som ses vid babesios, och för att få en säker diagnos tar man specifika prover i form av blodprov eller blodutstryk.

Behandling

Det finns läkemedel att sätta in mot babesios och ofta ger behandlingen en snabb och god effekt. En del hundar drabbas dock av en mer komplicerad form av babesios och överlever inte trots intensivvård.

Förebyggande behandling för resande hundar

Babesios hos hund förebyggs genom att förhindra fästingangrepp med den bruna hundfästingen. Fästingen är mycket vanlig i Mellan- och Sydeuropa och hundar som skall vistas i Europa rekommenderas förebyggande behandling med veterinärmedicinska läkemedel som har dokumenterat god effekt mot fästingangrepp. Det finns flera olika receptfria preparat att välja på. Under resan bör också hundens päls och hud kontrolleras kontinuerligt så att eventuella fästingar snabbt kan plockas bort från hunden.

Vanliga frågor om babesios hos hund

(från SVAs hemsida www.sva.se)

Kan katter också drabbas av babesios?
Ja, men det anses vara ovanligt med babesios hos katt i Europa. Endast ett fåtal fall finns rapporterade.

Kan människor smittas av hundar och bli sjuka i babesios?
Människor smittas inte av hundar. Den organism som orsakar babesios hos hund orsakar inte sjukdom hos människa.

Kan en hund med babesios smitta andra hundar när den vistas i Sverige?
Infektionen sprids med fästingar som inte finns i Sverige (bland annat den bruna hundfästingen). För att en hund skall bli infekterad måste den därför vistas i länder där denna fästing förekommer. Ett möjligt undantag finns och det är om en hund fört med sig infekterade bruna hundfästingar in till inomhusmiljöer i Sverige.

Kan en hund som levt utomlands men verkar frisk, ändå utveckla symptom på babesios efter att ha levt i Sverige en tid?
De hundar som utvecklar symptom till följd av en babesiainfektion brukar göra det inom 1-3 veckor efter infektionen. Om hunden utvecklar symtom på babesios efter att ha varit i Sverige en längre tid kan den ha smittats av en brun hundfästing som överlever inomhus, eller så har den helt enkelt en annan sjukdom; det finns flera olika tillstånd som kan ge samma symtom som vid babesios.

Jag skall köpa en hund från Sydeuropa, är det något mer än babesios jag bör tänka på?
På Jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se kan du läsa om gällande införselregler. Det är mycket viktigt att dessa följs! Införselreglerna skyddar dock inte hunden mot att bli smittad med en rad andra, för hunden ofta allvarliga sjukdomar.

Jag skall ut och resa med min hund i Europa, vad bör jag tänka på för att minska risken för att min hund utsätts för onödig smitta?
På Jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se kan du läsa om gällande införselregler. Det är mycket viktigt att dessa följs! Införselreglerna skyddar dock inte hunden mot att bli smittad med en rad andra, för hunden ofta allvarliga sjukdomar.

(Källa: SVAs hemsida och Hundens sjukdomar, Wikström, Öberg) 

Aspirationspneumoni

Denna typ av lunginflammation orsakas av att föda eller annat från magsäcken kräkts upp och andats ner i lungorna. För att undvika aspirationspneumoni vid narkos är det viktigt att man förbereder djuret inför narkos korrekt.

Aspirationspneumoni kan bli mycket allvarligt för djuret. Katter som får paraffinolja mot hårbollar eller förstoppning kan få ner oljan i lungorna. Det blir som en reaktion mot en främmande kropp och lungorna kan bli förstörda. Vi rekommenderar inte att man ger paraffinolja till djur. Det finns receptfria preparat framtaget just mot förstoppning.

Behandling

Behandling av aspirationspneumoni är oftast den samma som för vanlig pneumoni.

 

Knäledsröntgen

Central bedömning och registrering av knäledsstatus sker endast hos boxer. För att resultatet ska bli officiellt måste hunden vid röntgentillfället vara minst 12 månader gammal och ID-märkt. Till röntgenundersökningen ska hundens registreringsbevis medtas för kontroll och vidimering av hundens identitet. Röntgenbilderna kommer att sändas till Svenska Kennelklubben tillsammans med en av ägaren/vårdnadshavaren undertecknad remiss för röntgenutlåtande. Genom sin underskrift medger ägaren/vårdnadshavaren att resultatet blir offentligt och kan registreras i SKKs hälsoregister. Bilderna bedöms av röntgenologisk expertis och arkiveras. SKK utfärdar röntgencertifikat med diagnos i likhet med övriga officiella röntgensvar.
SKK bedömer inte knän på andra raser än boxer.

 

Armbågsledsröntgen

Central bedömning och registrering av hundens armbågsledsstatus är ett led i Svenska Kennelklubbens genetiska hälsoprogram för bekämpning av armbågsledsartros (ED), en till stor del ärftligt betingad utvecklingsrubbning som förekommer hos hundar inom många raser. För att resultatet ska bli officiellt måste hunden vid röntgentillfället vara minst 12 månader gammal och ID-märkt. Till röntgenundersökningen ska hundens registreringsbevis medtas för kontroll och vidimering av hundens identitet. Röntgenbilderna kommer att sändas till Svenska Kennelklubben tillsammans med en av ägaren/vårdnadshavaren undertecknad remiss för röntgenutlåtande. Genom sin underskrift medger ägaren/vårdnadshavaren att resultatet blir offentligt och kan registreras i SKKs veterinärdataregister. Bilderna bedöms av röntgenologisk expertis och arkiveras.

Till röntgenundersökningen ska hundens registreringsbevis medtas för kontroll och vidimering av hundens identitet. Röntgenbilden kommer att sändas till Svenska Kennelklubben tillsammans med en av ägaren/ vårdnadshavaren undertecknad remiss för röntgenutlåtande. Genom sin underskrift medger ägaren/vårdnadshavaren att resultatet blir offentligt och kan registreras i SKKs veterinärdataregister. Bilderna bedöms av röntgenologisk expertis och arkiveras.

Sedering

Vanligtvis röntgas armbågarna i samband med höftledsröntgen. Vid officiell höftledsröntgen är sedering obligatorisk. De preparat, som används vid sedering i samband med höftledsröntgen, omfattas av Nationellt dopingreglemente för hund. Vi ber er därför uppmärksamma att hunden inte får delta vid utställning, prov, tävling eller träning under en karenstid.

Följande karenstider gäller:

Inhalationsanestesi 7 dygn
Tiopental, propofol, ketamin 7 dygn
Domitor/DexDomitor m.fl.) 7 dygn
Acepromazin (Plegicil ) 7 dygn
Xylacin (Rompun m.fl.) 7 dygn
Opioider 28 dygn
Butorfanol (Torbugesic m.fl.) i lågdos i komb. med sedativum 7 dygn

Hur går det till?

När du anmäler dig i receptionen får du ett formulär från SKK som ska fyllas i. Du får också ett litet häfte att läsa om höftledsdysplasi/armbågsledsdysplasi från SKK. En veterinär lyssnar alltid på hundens hjärta innan den sederas. Hundens identitet kontrolleras och röntgensköterskan kontrollerar att allt är rätt ifyllt.

Hunden får ett lugnande preparat antingen inne på röntgen eller på ett behandlingsrum. När hunden är trött läggs den på rygg eller sidan på röntgenbordet. Djurägaren är oftast med under undersökningen och håller hunden. Röntgensköterskan håller i det ben som ska röntgas. Alla som är i röntgenrummet bär skyddsutrustning i form av blyförkläde och ev. halsskydd. Här kan du läsa mer om hur röntgen går till och hur du ska förbereda hunden. Beroende på vad din hund får för typ av lugnande ges eventuellt ett motverkande preparat så att ditt djur vaknar upp inom några minuter.

Hos oss betalar du för själva röntgenundersökningen och det lugnande preparatet hunden får. Du måste sen själv se till att betala till SKK för avläsningen och för att resultatet blir offentligt och kan registreras i SKKs veterinärdataregister. Du får inte något röntgenresultat förrän du betalat in till SKK. Betalningsavin till SKK får du av oss.
Vi gör inga uttalanden av vad vi tror att hunden kommer att få för gradering av höfterna. Bilderna bedöms endast av röntgenologisk expertis hos SKK.
Det brukar ta ca 2 veckor innan du får resultatet från SKK.

 

Råttgift

Vid förgiftning av råttgift, så kallade Warfariner eller superwarfariner, måste djuret alltid i fråga uppsöka veterinär och behandlas mot förgiftning. Warfarin påverkar levern så att färre koagulationsfaktorer bildas (det som gör att blodet inte blir för tunt), vilket gör att djuret som fått i sig giftet kan förblöda. Symtom kan ses efter ett par dagar när kroppens eget förråd av koagulationsfaktorer förbrukats.

Djuret ska hållas i stillhet och allmäntillståndet måste noggrant kontrolleras tills du kommer till veterinär. Sekundär förgiftning genom intag av warfarinförgiftade möss och råttor är möjligt.

Symptom

- Slöhet och nedsatt aptit är tidiga symtom.
- Blödningar i hud och ögonvita, och hunden kan även få blod i urin och avföring samt från nos och i mun. Blödningarna ses ofta inte förrän 4-5 dagar efter giftintaget. Superwarfarinerna är farligare och kan ge symtom i form av blödningar redan inom 24h.
- Blodig kräkning och diarré.
- Blödningar från sår i huden.

Behandling

Behandlingen beror på när intaget av giftet skett i förhållande till när symtom visas och när du uppsöker veterinär. Det viktigaste är att du uppsöker veterinär så fort som möjligt efter intaget eller när djuret visar symtom.

Djuret behöver i regel alltid stanna kvar på sjukhuset för behandling med bland annat K-vitaminer och dropp. Man följer också upp med blodprovstagning för att kontrollera att blodvärdena inklusive koagulationsfaktorer är stabila.

Du är alltid välkommen att ringa oss om du känner dig det minsta osäker!

Sårskador

Ett sår kan orsakas på många sätt. Det vanligaste är skärskador framför allt i trampdynorna samt bitskador orsakade av annan hund/katt.

Skärskador behöver inte alltid sys

Ett ytligt snitt som inte går igenom hela huden kan ofta lämnas utan annan åtgärd än rengöring med tvål och vatten för att få bort smuts samt någon form av skydd för att hindra djuret att slicka eller klia på skadan (krage).

Undvik att stänga in såret under bandage eftersom bakterier trivs bra i den varma och fuktiga miljön som bildas. När hunden rastas kan det dock vara klokt att skydda såret med ett tillfälligt bandage för att undvika nedsmutsning.

Djupare skador måste ofta sys för att läka fint

Ett sår bör sys inom 6-8 timmar. Lämnas såret utan åtgärd längre tid räknas det automatiskt som infekterat och man kan behöva skära rent sårkanterna från skadad och infekterad vävnad för att få ett fräscht sår att sy ihop. Ofta behöver ditt djur även behandlas med antibiotika.

Skärsår i trampdynor måste alltid sys

Anledningen till detta är att såret spricker upp varje gång djuret belastar trampdynan. Efter att såret sytts bör man ge det extra stöd genom att lägga ett stadigt tassbandage. Efter några dagar kan bandaget bytas mot en specialsydd tassko. Sådana skor finns att köpa hos de flesta veterinärer.

Bitsår räknas alltid som infekterade

Kattbett är speciellt lömska eftersom katter har så smala tänder. Dessa sticker helt enkelt igenom huden och lämnar ett minimalt sår men desto fler bakterier under huden. Bakterierna börjar snabbt föröka sig och kroppen försöker döda dem genom att skicka dit vita blodkroppar. Inom ett par dagar bildas en varansamling, en böld, under huden.

Hundar lämnar ofta större sår med djupa sårfickor som är lättare att se och hundbitna djur kommer därmed snabbare under vård. Hundars käkar är dock så starka att de kan ge omfattande krosskador vilket försvårar läkningen.

Alla bitsår bör undersökas av veterinär, detta eftersom veterinären ibland behöver sy ihop såret för att få bättre läkning. Ibland lämnas såret helt eller delvis öppet för att eventuell sårvätska ska kunna rinna ut. Ofta sys då en plastslang fast i såret för att underlätta att det hålls öppet några dagar, ett såkallat dränage. Ett bitsår behöver dessutom ofta behandlas med antibiotika för att läka komplikationsfritt.

Värt att komma ihåg

Värt att komma ihåg är att ett sår som ser litet ut på ytan kan vara enormt under huden och kanske till och med gå så djupt att det når inre organ. Vid sårskador på benen är det viktigt att tänka på att muskler, senor och leder lätt skadas då de ligger direkt under huden.

Uppsök alltid veterinär om ditt djur har ett sår och verkar ha påverkat allmäntillstånd, haltar eller har feber samt om såret vätskar sig. Mycket sårvätska kan vara ett tecken på bakterieinfektion. Temperaturen kontrolleras i ändtarmen med en vanlig febertermometer. Normal kroppstemperatur för hund och katt är 38,0-39,0 grader.

Smärtstillande mediciner

Det kan i sammanhanget vara lämpligt att säga något om smärtstillande mediciner till hund och katt. Regel nummer ett är att aldrig ge någon medicin utan att ha rådfrågat veterinär först. Hundar kan tåla Magnecyl men det finns bättre receptbelagda mediciner med mindre risk för biverkningar. Katter får under inga omständigheter ges något annat än mediciner specifikt ordinerade av veterinär. Vanliga Alvedontabletter kan vara direkt dödliga för katter!

Vattensvans (Wet Tail)

Vattensvans eller Wet Tail som det också kallas är något som endast drabbar hundar. Detta är något som din hund kan få om den badat i kallt vatten eller varit ute länge i kallt regn. De raser som drabbas mest är retrievers, spaniels och andra hundar som gillar att bada.

Orsak

Orsaken till sjukdomen är inte helt känd men man tror att det beror på en inflammation i nerverna i svansroten som uppstår när hunden blir kall om bakdelen.

Vattensvans gör väldigt ont och man brukar se att svansen bara hänger rakt ner. Hunden brukar ömma kraftigt om du tar den på svansen eller på bakersta delen av ryggen. Hunden kan även visa ovilja att sätta sig ner och tikar kan ha problem när de ska kissa då tiken kan ha svårt att hålla undan sin svans.

Smärtan kan i vissa allvarligare fall sprida sig ner i bakbenen.

Symptom

Symptomen brukar försvinna på några dagar om du håller din hund varm och torr samt låter den vila. Hunden blir ofta hjälpt i de fall den får någon form av smärtstillande och antiinflammatorisk medicin. Rekommendationen är att använda ett veterinärmedicinskt preparat (receptbelagt). Även Magnecyl kan ges. Du skall då ge 10mg/kg, dvs. 1 tablett (500mg) per 50kg kroppsvikt morgon och kväll. Medicinen ges tillsammans med mat men du bör inte behandla längre än 2-3 dagar.

Om du är tveksam på sjukdomen eller om din hund inte snabbt blir bättre bör du kontakta en veterinär. Tänk även på att det finns många andra sjukdomar som kan ge liknande symptom (t ex analsäcksinflammation, höftledsproblem, diskbråck och andra ryggskador).

Olämpligt att äta

- Fet mat
Undvik att ge fet mat till din hund och katt. Detta därför att den kan ge kräkningar och diarré.

- Bulldeg
Deg jäser i magen och kan ge symtom som liknar alkoholpåverkan. Symtom kan vara allt från vinglighet till att ditt djur kan bli medvetslös.

- Nötter och små leksaker
Nötter och små leksaker kan fastna i tarmen. Symtomen är upprepade och intensiva kräkningar. Det är viktigt att hunden/katten kommer till veterinär för undersökning och behandling.

- Choklad
Choklad med hög kakaohalt kan orsaka förgiftning eftersom hundar är känsliga för ämnet teobromin som finns i kakao. Choklad är fettrikt och kan ge upphov till kräkningar och diarré.